Ftalater skadar fertiliteten

Idag skriver DN om hur ftaleter i plast gör det svårare att få barn vid IVF. Man misstänker att det gäller även vid spontana graviditeter.

Forskaren Irene Souter och hennes kolleger vid Harvard Medical School i Boston har mätt halterna av de vanligaste ftalaterna i urinen hos 231 amerikanska kvinnor som gjorde provrörsbefruktning. Forskarna undersökte sedan hur många ägg kvinnorna producerade efter hormonstimulering, hur de befruktade äggen (embryona) utvecklades, och om de lyckades fästa i livmodern. I stort sett alla kvinnor hade olika nedbrytningsprodukter från ftalater i sin urin.

De finns i plasten i matlådor, i parfymerade hygienprodukter, och i damm från mattor. Nu visar en ny studie att de hormonstörande ämnena ftalater kan påverka kvinnors fertilitet och minska chansen att bli gravid med provrörsbefruktning.

Ftalater hör till en grupp kemiska ämnen som används som mjukgörare i plast. De är inte bundna till plasterna, och kan därför läcka ut i omgivningen. Mätningar har visat att vi hela tiden exponeras för ftalater, och att de finns i urin, blod och modersmjölk. Tidigare studier har visat att ämnena ger mindre testiklar och lägre spermieproduktion hos djur, och tros även påverka mäns spermier. Nu visar en ny studie att de kemiska ämnena också kan försämra fertiliteten hos ­kvinnor.

Forskaren Irene Souter och hennes kolleger vid Harvard Medical School i Boston har mätt halterna av de vanligaste ftalaterna i urinen hos 231 amerikanska kvinnor som gjorde provrörsbefruktning. Forskarna undersökte sedan hur många ägg kvinnorna producerade efter hormonstimulering, hur de befruktade äggen (embryona) utvecklades, och om de lyckades fästa i livmodern. I stort sett alla kvinnor hade olika nedbrytningsprodukter från ftalater i sin urin.

– Vi fann att ju högre halter, desto färre ägg kunde plockas ut, befruktas och användas i en provrörsbefruktning, säger Irene Souter, som presenterade sin ännu opublicerade studie på den europeiska fertilitetskonferensen ESHRE som pågår i London.

Chansen att embryona skulle fästa i kvinnans livmoder var också lägst hos de kvinnor som hade de högsta halterna av kemikalier i sin urin. De hade nästan dubbelt så stor risk att misslyckas med behandlingen jämfört med de kvinnor som hade de lägsta nivåerna.

– Det verkar som om de kemiska ämnena stör olika hormoner i kroppen som är viktiga för vår förmåga att få barn, säger Irene Souter.

Läs hela artikeln på:
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/plastamne-minskar-fertilitet/