Hur påverkar de ohäsosamma kemikalierna oss?

Erzi, EkoLeko
Här kommer andra delen i en serie om ohälsosamma kemikalier i leksaker. Det första inlägget publicerades här för ett par veckor sedan. Resterande två inlägg publiceras inom kort.
1, Några fakta om kemikalier.
2, Hur påverkar de ohälsosamma kemikalierna oss?
3, Vilka ämnen rör det sig om och var kan de finnas?
4, Tips på vad du kan göra och tänka på.

2, Hur påverkar de ohälsosamma kemikalierna oss och våra barn?

• Barn är särskilt utsatta, de är mer känsliga för kemikalier än vad vi vuxna är som jag skrev förra veckan. Men det tål att upprepas. Barns upptag av ämnen i förhållande till kroppen är också större än för vuxna.

• Förr handlade det om utsläpp och gränsvärden, nu om doser som inte ens kunde mätas för 20 år sen, om foster som kämpar för livet av kemikalier som finns i princip överallt.

Så här kan kemikalierna påverka barnen
–       Allergier
–       Reproduktionsstörningar
–       Fosterskador
–       Nedsatt intelligens
–       Nervskador
–       För tidig pubertet
–       Missbildningar på könsorganen
–       Cancer
–       Påverkan av immunförsvaret
–       Fetma
–       Diabetes
–       Hyperaktivitet

Hm, är inte fetma, diabetes, hyperaktivitet och allergier folkhälsoproblem idag? Kanske är det inte bara stillasittande och fel mat vi äter?

• Många gränsvärden bestäms med tanke på vuxna och inte på barn. Och det finns gott om exempel på säkra doser som något decennium senare visat sig vara allt annat än säkra. Bly och kadmium är två exempel.

• Dosen av en kemikalie är inte alls så viktig som man tidigare trott. Tvärt om verkar den spela mindre roll. Tidpunkten är det som är viktigt. När kroppen håller på att utvecklas är vi extra känsliga och en exponering som under en annan tidpunkt inte spelar så stor roll, kan få förödande konsekvenser. [1]

• Forskarna kan inte längre definiera ofarliga eller säkra doser för hormonstörande ämnen. Att byta 35 biljondelar östrogen mot en miljarddel testosteron kan få en mushona att bli argsint och ofruktsam hela livet. Läs igen, 35 biljondelar östrogen mot en miljarddel testosteron får en mushona att bli argsint och ofruktsam hela livet. [2]

• Tidigare trodde vi att människors huvudsakliga exponering för organiska miljögifter var via kosten. Men vi tillbringar 90 % av vår tid inomhus och exponeras av luft och damm och detta har visat sig vara vår primära källa till hur vi får i oss ämnena. Barn är särskilt utsatta eftersom de kryper på golvet nära dammet och stoppar saker i munnen. [3]

• Danska miljöstyrelsen beställde en undersökning för ett par år sedan av vad 2åringar får i sig i kemikalieväg en vanlig dag. Krypa lite på golvet, käka lite på en plastsandal, få lite solkräm av mamma. [4]

• Barn i Sverige idag har bly, ftalater, bisfenolA, bromerade flamskyddsmedel och en mängd andra ämnen i blodet.

• Spermiekoncentrationerna hos vuxna män är idag bara 50 % av var de var för bara några decennier sen.  [5]

• Männen i Danmark har högre andel testikelcancer och fertilitetsproblem om man jämför med Finland. En nyligen publicerad studie har analyserat 121 hormonstörande ämnen i bröstmjölk hos kvinnor i Finland och Danmark. Resultatet var entydigt, proverna från Danmark innehöll avsevärt mycket mer hormonstörande ämnen. [6]

• På ett seminarium jag var på i höstas lyssnade jag på Olle Söder från Astrid Lindgrens barnsjukhus som berättade att idag föds det betydligt fler barn där vi inte vid födseln kan se om de är pojkar eller flickor. Fosterstadiet hos pojkar är krisiskt beroende av testosteron. Pojkfoster med en hormonrubbning som gör att testosteronet helt saknas eller hindras i sin verkan kommer att födas som pseudohermafroditer, dvs med kvinnliga yttre könsorgan trots att de har testiklar, medan mildare störningar ger en lägre grad av feminisering. [7]

• Många ämnen är fettlösliga. Mammans gifter urlakas när hon ammar. Bra för mamman som kemikaliebantar men kanske inte för barnet. Det äldsta barnet är oftast mer allergiskt. Är det för att syskonen är mer exponerade för virus som man tidigare trott eller är det för att det äldsta barnet får i sig mer gifter via amningen än sina syskon? Mitt äldsta barn är betydligt mer allergiskt än sina syskon, har jag givit honom mina gifter. Usch!

• I samhället ökar förekomsten av utvecklings- och funktionsstörningar som ADHD och autism, och även av neurodegenerativa sjukdomar som påverkar inlärnings- och minnesfunktioner, som tex Alzheimers. Samtidigt blir kemikalierna i samhället allt fler. Flera studier visar kopplingar. [8]

• Jag kan inte annat än att hålla med Carl-Gustav Bornehaug som forskar på ftalater och bisfenoler vid Karlstads Universitet när han säger att han anser det aningslöst att vi har förbjudit bisfenolA i nappflaskor men tillåter det i produkter till gravida. [7]

Källor:
1, Studierna DBH och SELMA. www.dbhstudien.seoch www.selmastudien.se
2, Colborn T, Our Stolen future
3, Formas 2005-1238
4, http://www.dhi.dk/
5, Carlsen E, Giwercman A, Keiding N, Skakkebaeck NE. Evidence for decreasing qualty of semen during past 50 years. BMJ 1992 Sept 12
6, Krysiak-Baltyn K et al. Country-specific chemical signatures of persistent environmental compunds in breast milk. Int J Androi 2010 Apr
7, Welsh M, Saunders PT, Fisken M Scott HM Hutchinson GR, Smith LB, Sharpe RM. Identification in rats of programming window for reproductive tract masculinization.
8, Formas 2007-2057 / 2009-305
9, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=5162685